Hero image

Olika typer av solceller

SOLCELLSGUIDE. De här solcellerna finns i dag – och i framtiden.

Olika typer av solceller

Hur ska du tänka när du väljer solpaneler till din villa eller ditt fritidshus? Vilka olika typer av solceller finns det? Hur ser framtidens solceller ut? Det är några saker vi går igenom i den här delen av solcellsguiden.

Teknikutvecklingen har gått oerhört fort när det gäller solcellers effektivitet. Den första solcellen såg ljuset 1883. Den använde sig av bland annat guld och kom upp i en verkningsgrad av 1 procent – ungefär en tjugondel av det vi kan förvänta oss i dag, med betydligt billigare och vanligare material.

Dagens solceller är i nästan alla fall gjorda av kisel, i sin rena form en kristall som är vanligt förekommande i naturen. Kiselsolcellerna kan i sin tur delas in i monokristallina solceller, polykristallina solceller och tunnfilmssolceller. 

I framtiden kan helt nya material som graffén leda till helt nya användningsområden för solceller. Varför inte kläder med böjbara solpaneler eller fönsterglas som omvandlar ljus till elektricitet?


Innehåll

  1. Monokristallina solceller
  2. Polykristallina solceller
  3. Tunnfilmssolceller (amorfa)
  4. Framtidens solceller
  5. Vilken typ av solceller ska jag välja?

Monokristallina solceller

Monokristallina solceller har funnits längst på marknaden och är de solceller som vi förknippar med solpaneler hos privatpersoner. Solcellerna passar bra för vårt skandinaviska klimat, eftersom solcellerna klarar av att tillverka solenergi vid en lägre solinstrålning. Svea Solars solpaneler Essential, Design och Pro är alla monokristallina.

Pris: Monokristallina solceller har traditionellt varit något dyrare än alternativen, eftersom tillverkningsprocessen är mer avancerad. Denna skillnad är i dag i stort sett utraderad.

Teknisk info: Monokristallina solceller består av en kristall i elektronerna som gör att solcellerna kan röra sig mer fritt vilket resulterar i att de har en högre effektivitet än de polykristallina panelerna. Solcellerna påverkas negativt av höga temperaturer, vilket vi i Sverige inte tar skada av.

Utseende: Monokristallina solceller är generellt enhetligt svarta.

Verkningsgrad: Ca 7–23 %

Livslängd: Efter 25 år kan man förvänta sig ca 80 % av verkningsgraden.

Social site

Polykristallina solceller

Polykristallina solceller, även kallade multikristallina solceller, har generellt en något lägre effekt än monokristallina solceller. I dag är polykristallina solceller ett mindre populärt alternativ än monokristallina celler, bland annat eftersom prisskillnaden blivit mindre.

Pris: Jämfört med monokristallina solceller har polykristallina solceller varit billigare att köpa, eftersom tillverkningsprocessen är enklare. Det är en skillnad som nästan försvunnit och om du även räknar med en lägre effekt är det svårt att hävda ekonomiska argument för att välja polykristallina celler.

Teknisk info: Monokristallina solceller består av en kristall i elektronerna som gör att solcellerna kan röra sig mer fritt vilket resulterar i att de har en högre effektivitet än de polykristallina panelerna. Solcellerna påverkas negativt av höga temperaturer, vilket vi i Sverige inte tar skada av.

Utseende: Polykristallina solceller har en skimrande blå nyans.

Verkningsgrad: Ca 15–19 %

Livslängd: Efter 25 år kan man förvänta sig ca 80 % av verkningsgraden.

Tunnfilmssolceller (amorfa solceller)

Både utseendet och tillverkningsprocessen för tunnfilmssolceller solceller skiljer sig från kristallina solcellerna. Materialet kan nämligen göras böjbar vilket öppnar upp för möjligheten att använda tunnfilmssolceller på rundade ytor. Exempelvis kan tunnfilmssolceller limmas fast direkt på takpannor.

Framtidens solceller

framtid_solceller


Det har redan skett en enorm teknikutveckling för solceller de senaste åren. Även om grundtekniken inte ändrats så mycket har effektiviteten ökat.Att solceller och solenergi är framtiden är de flesta överens om – men med vilken teknik och vilka material framtidens solceller kommer att byggas återstår att se. Dagens kiselbaserade solpaneler kommer med säkerhet finnas kvar länge, men det finns flera andra tekniker och material som målats upp som framtiden för solceller. Här är några exempel.

  • Solceller i perovskitmaterial. Supermaterialet grafen (uttalas graffén) har spåtts bli en utmanare till kisel i solceller. Grafen är ett så kallat perovskitmaterial som skulle kunna göras väldigt tunt och böjligt. Materialet ska också vara väldigt bra på att ta upp solljus. Den teoretiska gränsen för verkningsgraden hos solceller i perovskitmaterial är runt 66 procent, ungefär dubbelt så hög som för kisel. Än så länge har forskare i Japan uppnått en verkningsgrad på runt 25 procent under optimala förhållanden i laboratoriemiljö. Eftersom dagens kiselsolceller har uppåt 20 procent verkningsgrad i verkliga miljöer utomhus återstår det nog en del jobb innan grafen gör sitt intåg.
  • Solceller i plast. Polymerer – plaster – har beskrivits som ett sätt att göra solceller billigare och böjligare. En utmaning är att ta fram ett plastmaterial som inte bryts ner av solljus – inte en egenskap man vill ha en i solcell. Bland annat har forskare på Karlstads universitet jobbat med att ta fram solceller i plast. Något som talar för solceller i plast i framtiden är att de betalar tillbaka sin ”energiskuld” otroligt fort – det har talats om dagar. Det skulle tala för solceller med kortare livslängd, som ändå gör en nettovinst för klimatet och kunna finnas på till exempel kläder.
  • Färgämnessolceller. Den här tekniken, som också kallas ”dye-sensitized solar cells”, bygger på att man har ett klart och ett färgat lager och utvinner energi ur solljus i reaktionen mellan dessa. Den här tekniken är bland annat lovande för att kunna utvinna solljus inomhus, för att till exempel ge ström till hemelektronik.

Vilka solceller ska jag välja?

Olika typer av solceller möter olika behov. Om du har ont om plats på ditt tak vill du med största sannolikhet få ut så mycket effekt som möjligt med så få solpaneler som möjligt. Då vill du prioritera en hög verkningsgrad, vilket ofta betyder solceller för ett lite högre styckpris. I Svea Solars sortiment är Pro-panelerna de som ger högst effekt per installerad takyta.

Om du i stället har gott om utrymme har du möjligheten att ha fler solpaneler och gå ner i pris, samtidigt som det räcker med en något lägre verkningsgrad.

För många är det också viktigt att ha solceller som smälter in i taket på ett snyggt sätt. Solpaneler med mörk yta har i regel en något lägre toppeffekt, men det brukar handla om ett par procent.

I Svea Solars sortiment kallas helsvarta solceller för Design och de med ett tydligare rutmönster för Essential.