Sällsynta metaller funna i Sverige – så påverkas solcellers framtid

Sällsynta metaller funna i Sverige – så påverkas solcellers framtid

Europas största fyndighet av sällsynta jordartsmetaller. Så har LKAB:s avslöjande beskrivits i världspressen när nyheten flugit jorden runt. Nyheten har skapat hopp för en större inhemsk produktion av grön teknik – men vad innebär det egentligen för produktionen av solceller och andra hållbara energikällor? 

Sverige har faktiskt kallats de sällsynta jordartsmetallernas hem, eftersom de första ämnena i gruppen hittades i just Sverige i slutet av 1700-talet. Yttrium, Terbium, Erbium och Ytterbium är alla uppkallade efter fyndorten Ytterby i Stockholms skärgård. 

Vad gäller handeln med jordartsmetaller är det däremot andra länder – framför allt Kina – som står för nästan all export.  

Fram tills nu – eller? 

Den nya fyndigheten har lyfts som en frälsning för grön utveckling i Europa, bland annat av solenergi. Vad är det då man syftar på? 

Solceller i sig innehåller inga eller väldigt små mängder sällsynta jordartsmetaller. Sett till materialåtgång består de faktiskt av ungefär 70 procent glas. Däremot behövs metallerna i elektriska komponenter som växelriktare, den dosa som ser till att strömmen från solcellerna kan användas som hushållsel. 

LKAB har talat om att det kan ta 10-15 år innan fyndigheterna kan börja omsättas i faktisk grön teknikutveckling, så det är knappast någon mening att vänta in investeringar i grön teknik som du vill göra.  

Men att Sverige kan sitta på Europas största fyndighet av metaller som kan driva på den gröna utvecklingen har såklart stor potential att rita om hela kartan för den gröna omställningen.