Historiska elpriser

Elpriset har blivit en av de mest diskuterade frågorna i Sverige under de senaste åren. För många hushåll har kostnaden för elförbrukningen gått från något som knappt märktes på räkningen till en av de största fasta utgifterna. De kraftiga prisvariationerna mellan åren – och mellan olika delar av landet – gör det ännu viktigare att förstå historiken.

I den här artikeln går vi igenom hur priset på elen vi använder har gått upp och ner de senaste åren, varför skillnaderna mellan elområden är så stora, och hur priset hänger ihop med både köpkraft och elanvändning.

Sänk dina elkostnader med vår helhetslösning

Här kan du se genomsnittliga spotpriser per år för de fyra svenska elområdena. Värdena är avrundade till hela öre per kWh och baserade på årsmedel från Nord Pool och Energimarknadsbyrån.

Det är svårt att komma på något du köper som varierar i pris så mycket som elpriset. Tänk dig att en limpa eller en liter mjölk kostade en krona mitt i natten och flera tusen kronor vid middagstid. Så stor kan i extremfall skillnaden mellan en kilowattimme el vara under ett dygn, även om så stora svängningar är ovanliga. Här är några anledningar till att elpriset varierar så mycket under dygn och säsong.

1. Elområdesindelningen
   Sverige är uppdelat i fyra elområden (SE1–SE4). Norr (SE1, SE2) har mer vattenkraft och lägre priser. Söder (SE3, SE4) är mer beroende av import och påverkas av kontinentens energipriser.
2. Tillgång och efterfrågan
   Torra år med mindre vattenkraft, kalla vintrar eller låga vindkraftsproduktioner höjer priset. Varmare vintrar eller god tillgång på förnybar energi pressar priset.
3. Internationell påverkan
   Södra Sverige är sammankopplat med elnätet i Danmark, Tyskland och Polen. Höga gaspriser i Europa kan snabbt driva upp priserna här.
4. 2022 som extremår
   Konflikter, höga gaspriser, kärnkraftsrevisioner och låg vindkraftsproduktion ledde till de högsta elpriserna någonsin i södra Sverige.

Under början av 2010-talet var elpriserna låga i förhållande till inkomsterna. Elkostnaden utgjorde en liten del av hushållsbudgeten.

Mellan 2021 och 2023 förändrades detta snabbt. Många hushåll såg sin årskostnad för el trefaldigas eller mer, trots att elanvändningen inte ökade. För de som bor i elområde SE4 kunde skillnaden mellan 2020 och 2022 motsvara tiotusentals kronor i extra elkostnad.

Det kanske är lätt att tänka att vi förbrukar mer el nu när vi är allt mer uppkopplade och allt mer drivs med el. Statistik från Energimyndigheten visar däremot att hushållens elförbrukning per person har legat relativt stabilt, omkring 14 000–17 000 kWh per år under 2000-talet. Skillnaderna mellan år beror främst på väder, snarare än på långsiktiga beteendeförändringar.

Det betyder att när priset går upp, så är det oftast själva kilowattimpriset – inte mängden el – som är den stora orsaken till ökade kostnader.

• SE1 och SE2 har lägst pris tack vare närheten till billig vattenkraft.
• SE3 och SE4 har högre priser på grund av överföringsbegränsningar från norr och större beroende av import.