Betesmarken blev bättre med solpaneler

Solcellsparken utanför Sjöbo är inte bara en förnybar energikälla för 3 000 hushåll – den är också ett helt eget ekosystem. Panelerna binder markfukten, gynnar den biologiska mångfalden och ger svalka åt betande djur.
– Det växer faktiskt bättre nu än vad det gjorde innan, säger lantbrukaren Carl Axel Dahlgren.

Den som passerar Tågra, strax utanför Sjöbo i sydöstra Skåne, har svårt att missa att det är platsen för en av Sveriges största solcellsparker. De långa raderna av solpaneler täcker 30 hektar mark. Samtidigt är parken inte ett avbrott i det skånska kulturlandskapet, utan en levande del av det, med betande får och grönskande gräs.

Solparken är ett samarbete mellan Svea Solar, Sparbanken Skåne och markägaren Carl Axel Dahlgren, som själv har ett stort intresse för köttproduktion med så liten energiåtgång som möjligt.

När Svea Solars grundare, Erik Martinson och Björn Lind åkte runt i Sverige för att hitta platsen för landets största solcellspark var målet inte att hitta outnyttjad yta – utan att hitta ett område som samtidigt skulle kunna fortsätta fungera som betesmark.

Utbyggnaden av solparken gjordes i två etapper och blev färdig i september 2021. Nu levererar panelerna en effekt på 19 gigawattimmar per år, nog för att försörja nästan 3 000 villor med hushållsel. Effekten på betet har också varit över förväntan.

– Eftersom solcellerna är upphöjda från marken så kan fåren gå under där. De har lä när det blåser mycket och likadant så har de ju regnskydd när det regnar och skugga från solen när det är varmt, de har det ju idealiskt där, säger Carl Axel Dahlgren.

Han berättar också att marken tidigare var ett sandflyktsområde och blev helt brunbränd vid perioder av låg nederbörd. Men nu när solpanelerna skuggar och vinden dämpas så bevaras markfukten bättre.

De biologer som undersökte marken före och efter omvandlingen till solpark hävdar dessutom att den biologiska mångfalden ökat. Att bekämpningsmedel och konstgödsel inte längre används spelar också in här.

Trots biologiska och miljömässiga fördelar, så finns det kritiker till solcellsparker på jordbruksmark. Solcellerna blir en avvikelse i landskapet, de kan bli barriärer för vilt och göra marken oanvändbar för odling.

Carl Axel Dahlgren tror att markägare och allmänheten kommer att bli mer och mer positiva till solcellsparker. I alla fall på vissa platser.

– Just i torra områden som är oproduktiva i matproduktion så blir det faktiskt bättre. Även om vi inte sår och skördar vete och annat så blir det ju mer fårkött i slutändan, säger han.