FAQ

Att installera ett solcellssystem är en process där många valmöjligheter finns och frågorna runt en investering är ofta många.
Se de vanligaste frågorna och svaren nedan eller ladda ner vår FAQ i PDF-format.

Ladda ner FAQ (PDF)

Den el som ni inte använder själva i fastigheten matas ut på elnätet. Denna el får ni då betalt för av ert elhandelsföretag. Dessutom alla mikroproducenter en skattereduktion på ytterligare 60 öre per kWh på all el som ni inte använder själva, som kommer färdigtryckt på den årliga inkomstdeklarationen. Ni får också elcertifikat på den sålda elen eftersom det är förnyelsebar samt en nätnytta då den produceras lokalt och därmed minskar energiförlusterna i det närliggande nätet.

Skattereduktionen gäller alla producenter som har en säkring på 100A eller mindre, och på all el som sälj upp till den egna konsumtionen. Om du t.ex. producerar 11 000 kWh men endast konsumerar 10 000 kWh ett visst år så har du rätt till skattereduktion på 10 000*0,6 = 6000 kr.

Hur mycket el man får ut från systemet beror på en rad faktorer och därför kan ett klart och tydligt svar sällan ges. Generellt omvandlas mellan 17-20 % av den inkommande solenergin till el. Vanligtvis anges hur mycket el, alltså antal kWh, som produceras per installerad kW. Detta tal brukar ligga mellan 800 – 1100 kWh/kW, framförallt beroende på den årliga solinstrålningen samt riktning och lutning på panelerna. Övriga faktorer som påverkar produktionen är skuggning, temperatur, snötäckning, nedsmutsning etc.
Eftersom solen står lägre under vinterhalvåret blir infallsvinkeln sämre vilket gör att energiproduktionen naturligt blir något mindre, men vill man att systemet skall generera så mycket som möjligt måste panelerna hållas snöfria.
Vid snötäcken upp till cirka en centimeter kan en del solljus fortfarande tränga igenom och träffa solcellerna. Om panelerna monteras i rätt vinkel glider dessutom tjockare snölager gärna av, särskilt i töväder. Vi rekommenderar därför inte att man tar sig upp på taket med den fallrisk det innebär för att själv få bort snön.
Om bygglov behövs eller inte beror i huvudsak på i vilken kommun du bor i, hur stort systemet är och hur systemet monteras på huset. Normalt krävs inte bygglov så länge solcellsmodulerna placeras direkt på taket och i samma lutning. Många kommuner går efter följande principer:

  • Normalt behövs inte bygglov när solcellerna ligger tätt mot taket på en- och tvåbostadshus.
  • Om du däremot sätter solcellerna på en ställning så krävs det bygglov.
  • Större paneler eller paneler på kulturhistoriskt värdefulla byggnader kräver också bygglov.

Kontakta oss hjälper vi att kolla upp om bygglov krävs för dig.

Optimalt är rena takytor utan skugga riktade mot söder med en lutning runt 35 grader. Med en sydvästlig eller sydostlig riktning tappar man cirka 6 procent av den årliga produktionen och en lutning på 40 grader ± 10 grader ger cirka 2 procent lägre produktion. Således kan en installation av solceller vara lönsam även om de optimala förhållandena inte uppfylls. Kontakta oss gärna för en gratis konsultation!
Vi på SVEA tar hand om hela processen åt er som kund. Efter en konsultation med en av våra tekniker dimensionerar vi ett skräddarsytt system för er villa. Vi tar sedan hand om ansökningar för nödvändiga tillstånd och installerar sedan anläggningen med vår egen utbildade personal. Vi gör det enkelt för er som kund och hos oss får ni en kontaktpunkt som ni alltid kan vända er till för att få svar på eventuella frågor.
För att säkerställa er trygghet vid köpet av en solcellsanläggning arbetar vi endast med stora och välkända leverantörer med produkter av högsta kvalitet. Skulle något mot all förmodan inte fungera som det ska, så har alla våra produkter långa garantitider. Produktgarantierna på de olika delarna är enligt följande:
• Solceller 10 år
• Optimerare 25 år
• Växelriktare (från SolarEdge) 12 år
• Växelriktare (från Fronius) 5 år
• Montagesystem 10 år
Dessutom ingår 25 års 80-procentig effektgaranti på solcellerna och vi lämnar vi 5 års garanti på utfört arbete.
Vi ansluter våra anläggningar på 3-faser.
Elcertifikat är ett stödsystem för att öka utbyggnaden av förnyelsebar energi i samhället. Det fungerar genom att producenter av förnyelsebar energi tilldelas elcertifikat, medan producenter av icke-förnyelsebar energi måste köpa elcertifikat för att täcka upp för sin produktion av ”oren el”. På så vis uppstår en marknad där priset på elcertifikaten varierar med utbud och efterfrågan. I regel brukar priset ligga runt 10 öre/kWh. Elcertifikaten kan erhållas i 15 från driftsättning.
I en vanlig solcellsanläggning kan elcertifikat bara erhållas för den överskottsel som matas ut på elnätet, eftersom det endast är den elen som passerar husets elmätare och blir registrerad. Vi har därför utvecklat en egen mätare som rapporterar in all data från solcellsanläggningen till oss och vi kan därför ge er elcertifikat på hela produktionen. Vi sköter dessutom försäljningen av elcertifikaten åt er så att det enda ni som kund märker är att det en gång om året kommer in extra pengar på ert konto. Detta kan vi alltså inkludera i våra solcellspaket och ger er alltså ca 10 öre/kWh extra för all el er anläggning producerar.
Solceller är känsliga mot skuggor eftersom solceller i en traditionell anläggning är seriekopplade. Där begränsar alltid den svagaste länken alla andra solceller i den slingan. För att undvika denna känslighet använder vi så kallade ”smarta solceller” i merparten av våra installationer där enheterna är parallellkopplade och på så vis inte begränsar varandra. Om du har skugga på taket kan du alltså fortfarande få en bra produktion med ett väl dimensionerad anläggning.
Solfångare omvandlar solens energi till varmvatten medan solceller omvandlar energin till el. Vi på SVEA Solar har valt att inrikta oss endast på solceller. En stor fördel med solceller är att den kan kombineras med andra energikällor, såsom bergvärme. Liknande lösningar är svårare med solfångare.
Regeringen har avsatt medel för stöd av utbyggnad av solceller. Stödet gäller maximalt 30% av investeringskostnaden för företag och privatpersoner. Stödet gäller så länge de avsatta pengarna räcker. Det finns redan en lång kö med ansökningar och därför kan man inte räkna med att kunna få stöd under 2018, beroende på i vilket län man bor i. Förutsättningar för stödet är följande:

  • Stödet gäller alla typer av elnätsanslutna solcellssystem
  • Stödet gäller maximalt 30% av installationen (både material och arbete) för företag och ansökan måste skickas in innan beställning av anläggningen
  • Stödet gäller maximalt 30% av installationen (både material och arbete) för privatpersoner och ansökan kan skickas in upp till 6 månader efter avslutad installation.
  • Högst 1,2 miljoner kronor utbetalas per system och fastighet
  • Stödet kan ej kombineras med andra stöd, såsom ROT-avdrag

Den del av installationskostnaden som utgörs av arbetskostnader är avdragsgillt på ROT-avdrag som är en skattereduktion för halva arbetskostnaden upp till maximalt 50 000 kronor per person och år.

Regeringen har på senare år gjort utredningar angående hur stöd kan riktas för att öka andelen egenelproducenter i Sverige. En central fråga i denna diskussion har varit hur den del av den egenproducerade elen som matas ut på nätet, som alltså inte används i det egna hushållet, ska hanteras. Frågan om ”nettodebitering”, dvs. att inmatad el kvittas mot köpt el, har fått tummen ned i dessa utredningar. Istället har en skattereduktion på 60 öre per kilowattimma börjat gälla för mikroproducenter från och med 1:a januari 2015. Stödet gäller för maximalt 30 000 kWh/år.

Till utseendet är det ganska enkelt att skilja på dessa olika typer av paneler då polykrstallina solceller ofta är blåspräckliga medan monokristallina generellt är enhetligt svarta. Skillnaden rent tekniskt består i att den polykristallina solcellen består av flera kristaller medan den monokristallina består av endast en kristall. Tillverkningen av monokristallina är något mer avancerad och priset för dessa paneler är därför vanligtvis något högre. Det högre priset kompenseras dock generellt av en högre effektivitet gentemot de polykristallina panelerna.
Hur mycket el man får ut från systemet beror på en rad olika omständigheter och därför kan ett klart och tydligt svar sällan ges. Generellt omvandlas mellan 17-20 % av den inkommande solenergin till el. Vanligtvis anges hur mycket el, alltså antal kilowattimmar, som produceras per installerad kW. Detta tal brukar ligga mellan 800 – 1100 kWh/kW, framförallt beroende på den årliga solinstrålningen samt riktning och lutning på panelerna. Faktorer som påverkar den årliga produktionen är följande:

  • Solinstrålningen
  • Den genomsnittliga solinstrålningen i Sverige uppskattas till 1060 kWh/m² per år. SMHI har producerat solinstrålningskartor där man kan få en bild av hur förhållandena ser ut där man själv bor.
  • Riktning på panelerna
    Optimalt är att systemet monteras riktat mot söder.
  • Lutning på panelerna
    Den optimala lutningen på panelerna varierar något med årstiderna och hur högt solen då står på himlen. I Sverige rekommenderas en vinkel mellan 35-50 grader under sommarhalvåret då panelerna genererar som mest el.
  • Skuggning
    Skuggor från omgivande objekt begränsar systemens effekt.
  • Temperatur
    Solcellerna har högre effekt vid lägre temperaturer. Detta är en anledning till varför solceller är så pass effektiva i Sverige, trots vår nordliga läge, eftersom panelerna inte blir lika varma som de blir på sydligare breddgrader där temperaturen är högre.
  • Snötäckning
    Då panelerna är snötäckta producerar de ingen el. Detta kan dra ner den årliga produktionen något, men med en bra lutning på panelerna glider snön av självmant. Förlusten som snötäckta paneler innebär under vintern är inte så stor som man kan tro, eftersom antalet soltimmar är få och solen står lågt på himlen.
  • Nedsmutsning
    Då panelerna täcks av olika objekt såsom löv, pollen, luftföroreningar osv. minskar deras effektivitet. I Sverige har vi dock så pass ren luft att detta faktum är ett mindre problem och regn och snösmältning ger naturlig rengöring.

Förenklat kan följande formel användas för att beräkna produktionen:

Installerad effekt (kW) * Antal standardsoltimmar / år (kWh/m²) * Effekt beroende på läge och orientering (%) * Effektförlust i kablar och växelriktare (%) = Årlig produktion

Exempelberäkning:

Ett system på 10kW med installerad effekt 1000kWh/m² i solinstrålning, 90% effekt beroende på läge och orientering och 3% effektförlust i kablar och växelriktare. 10kW * 1000kWh/m² * 0,9 * 0,97 = 8730 kWh/år

I dagsläget är det inte lika lönsamt att mata ut el på nätet som att använda elen själv. Vid användning av elen själv är beräkningen enkel, då förbrukad el kan multipliceras med priset per kilowattimme.

Räkneexempel:

Ett 3000 W system med produktion på 1000 kWh/kW ger en produktion på 3 x 1000 = 3000 kWh. Med ett elpris på 1,2 kronor per kilowattimme motsvarar detta en besparing på 3000 x 1,2 = 3600 kronor.

Om elen inte används utan matas ut på elnätet blir räkningen något mer komplicerad. I dagsläget är nätägaren skyldig att köpa den el som matas ut till Norpools spotpris, vilket varierar något beroende på utbud och efterfråga, men brukar ligga runt 0,30 till 0,40 kronor per kilowattimme. Utöver detta är man som producent av förnyelsebar energi berättigad att ansöka om samt sälja elcertifikat och kan dessutom tillgodoräkna sig en skattereduktion på 60 öre per kWh. Elcertifikat ansöks om hos Energimyndigheten och beroende på det varierande priset ger detta ytterligare cirka 0,10 kronor per inmatad kilowattimme.

De system som vi säljer här på SVEA Solar ansluter vi till elnätet. För dig som privatkonsument gör detta att den el som inte används automatiskt matas ut på elnätet och kan på så vis konsumeras av t.ex. dina grannar. Innan elen matas ut på elnätet passerar den elmätaren i ditt hus som mäter av hur mycket du matar ut på nätet. Om din elmätare inte klarar av att mäta utgående el så är nätägaren skyldig att byta denna utan kostnad i samband med din installation av solcellerna. För att få sälja elen måste du dock konsumera mer el totalt sett under ett år än vad du säljer ut på nätet.

Det företag som är nätägare är idag skyldigt att ta emot elen som matas ut men har dock ingen skyldighet att betala för den. Därför är det viktigt att du väljer ett elhandelsföretag som ger skäligt betalt för din överskottsel. Prata med oss så kan vi ge tips på företag som har bra villkor. Vanligtvis betalar elhandelsföretagen runt Nordpools spot-pris för din överskottsel. Spot-priset är det pris som elföretag handlar el av varandra för och det bestäms således av utbud och efterfrågan, men brukar ligga runt 0,3 till 0,4 kronor per kilowattimme. Vissa företag betalar dock bättre och det går att få över 1 krona per kilowattimma om man väljer ett elhandelsbolag som betalar bra – fråga oss så berättar vi mer.

Utöver att få betalt av elbolaget som ni väljer att sälja elen till får ni även som mikroproducent en skattereduktion på 60 öre samt elcertifikat på cirka 10 öre (om en elcertifikatsmätare inkluderas i er anläggning). Dessutom betalar er nätägare ut så kallad ”nätnytta” på cirka 5 öre per kWh för överskottselen.

I samband med din installation av solcellerna är din nätägare skyldig att utan kostnad byta din elmätare till en som kan mäta el i båda riktningar. Precis som ditt elhandlesbolag läser av elmätaren för att veta hur mycket el du har köpt så läser bolaget även av hur mycket el du har matat ut. Denna el köper de av dig enligt abonnemangets villkor och uppgifter om hur mycket som du matat ut på nätet kommer alltså att finnas på era fakturor från elbolaget.
För att veta hur mycket el som ditt system totalt sett genererar, alltså inte bara den du matar in på elnätet utan även den du använder själv i hushållet, så läser du enkelt av din växelriktare, alternativt genom din dator/mobil/surfplatta.
Om du vill kunna se information direkt i din mobil/dator om hur mycket du använder själv och hur mycket du säljer ut på nätet måste en separat ”smart-mätare” installeras. Smart-mätaren ingår inte i standardpaketen, men kan väljas till som tilläggsprodukt.
Då produktionen av el genom ett solcellssystem varierar med hur solen strålar är produktionen varierande likaså. Därför bör ett solcellssystem betraktas som ett komplement till din befintliga energiförsörjning. Vill man bli helt självförsörjande på solel behöver det installeras batterier till systemet för att på så vis kunna lagra elen till de stunder då solen inte skiner. Vi på SVEA Solar säljer för nuvarande inte batteripaket till våra system, då ekonomin i dessa batterier inte är fördelaktig med dagens priser på batterier.

Storleken på solcellspaketen anges vanligtvis i den maximala spänning som systemet kan generera vid ett givet tillfälle. Med andra ord, köper man ett 3 000W system så kan man som mest få ut 3 000W vid ett givet tillfälle. Ett sådant system på 3 000W genererar cirka 3 000 kWh per år, beroende på var i landet det sätts upp. Se solkartan för en uppfattning om dina förutsättningar. Hur stort system som passar för dig beror alltså dels på hur mycket el du förbrukar men även hur förutsättningarna ser ut där du tänkt att sätta upp systemet. Då solcellerna vanligtvis kan ta tillvarata mellan 17-20 % av solenergin som strålar in krävs det en yta cirka 7 ggr. så stor som det angivna kilowatt-talet på systemet (1 / 7 = 0,14). För ett system på 3 000W krävs alltså en yta på cirka 21 m² (3 x 7 = 21).

För ett system på 3 000 W bör hushållet konsumera minst 5 000 kWh per år. Då solcellerna kräver så pass mycket yta per producerad kilowatt så dimensioneras systemen vanligtvis efter de förutsättningar som finns gällande takyta. Prata med oss så hjälper vi till att hitta rätt lösning för dig!
För större system så måste även säkringsnivån tas hänsyn till vid dimensioneringen av anläggningen. Inte sällan så har större fastigheter en tillgänglig takyta som ger möjlighet till en större anläggning än vad som kan kopplas in på den aktuella säkringsnivån. Beräkning på hur stort system som kan anslutas på en viss säkringsnivå kan fås genom följande formel: Säkringsnivå * 230V * 3 = Högsta möjlig uteffekt i systemet. Till exempel, på en säkringsnivå på 63A gäller 63 * 230 * 3 = 43,5kW.

Vid dimensionering skall hänsyn även tas till hur stor konsumtionen är på det aktuella elabonnemanget. Om en för stor anläggning installeras i förhållande till konsumtionen så riskerar man att inte klassas som mikroproducent och därav inte kunna tillgodoräkna sig skattereduktionen på 60 öre/kWh på överskottselen.

Priserna på solpaneler har gått ner kraftigt de senaste åren som en följd av den ökande volym solceller som producerats runt om i världen. En anläggning varierar en del i pris beroende på hur stort systemet är.
För en villa ligger en typisk anläggning med installation på cirka 16-17kr/kW (inklusive moms). Det betyder att en anläggning på exempelvis 30 st solpaneler (vilket motsvarar 50kvm) med en effekt på 295W per panel kostar 16*30*295=141.600kr.
En solcellsinstallation ökar marknadsvärdet på en villa. Studier från USA har visat att värdeökningen är i samma storleksordning som investeringskostnaden för solcellsanläggningen. Även om det är brist på liknande studier på den svenska marknaden, finns det inga uppenbara skäl att tro att solceller inte skulle höja värdet på hus på svenska villamarknaden. I en svensk opinionsundersökning uppgav dock 71 % av de tillfrågade att de är beredda att betala mer för ett hus med solceller.
Ordet nätnytta dyker ibland upp nät man talar om solceller. Nätnytta innebär helt enkelt att man avlastar elnätet när man producerar sin egen el lokalt. Den elen som du säljer ut på elnätet kommer att gå till dina grannar. Det gör att nätägaren inte behöver transportera annan el långväga till dina grannar. Deras överföringskostnader minskar alltså. För det blir du kompenserad några öre per kWh för det den el som du alltså säljer ut på nätet.
Detta är en fråga som är viktig för oss på SVEA Solar och som vi ser är avgörande för en sund solcellsmarknad i Sverige. Svaret är nej, vem som helst får inte installera solceller. Så fort som en solpanel träffas av solljus börjar den producera el. När solpanelerna sedan kopplas samman uppstår höga spänningar som är farliga att jobba med utan rätt utbildning. Därför måste solcellsanläggningar i Sverige installeras av utbildad personal och av ett företag som har en elbehörighet. Detta är något som många av dagens installatörer inte har, vilket gör att deras installationer inte täcks av försäkringar och dem alltså inte är installerade på ett korrekt sätt. Alla företag som installerar solceller måste ha ett egenkontrollprogram anmält hos Elsäkerhetsverket. Detta kan du som kund kolla upp genom att gå in på Elsäkerhetsverket och klicka på ”Kolla elföretaget”.
Vi hjälper gärna till och svarar på dina frågor gällande solenergi. Fyll i nedanstående formulär så kontaktar vi dig så snart vi kan, eller ring oss på nummer 08 – 28 66 93.

FAQ

Att installera ett solcellssystem är en process där många valmöjligheter finns och frågorna runt en investering är ofta många.
Se de vanligaste frågorna och svaren nedan eller ladda ner vår FAQ i PDF-format.

Ladda ner FAQ (PDF)

Den el som ni inte använder själva i fastigheten matas ut på elnätet. Denna el får ni då betalt för av ert elhandelsföretag. Dessutom får ni en skattereduktion på ytterligare 60 öre per kWh på all el som ni inte använder själva. Skattereduktionen får ni på den årliga inkomstdeklarationen. Detta gäller för konsumenter som klassas som mikroproducenter, vilket betyder att ni har en huvudsäkring på max 100A samt att ni inte nettoproducerar mer än vad ni konsumerar.
Hur mycket el man får ut från systemet beror på en rad faktorer och därför kan ett klart och tydligt svar sällan ges. Generellt omvandlas mellan 17-20 % av den inkommande solenergin till el. Vanligtvis anges hur mycket el, alltså antal kWh, som produceras per installerad kW. Detta tal brukar ligga mellan 800 – 1100 kWh/kW, framförallt beroende på den årliga solinstrålningen samt riktning och lutning på panelerna. Övriga faktorer som påverkar produktionen är skuggning, temperatur, snötäckning, nedsmutsning etc.
Eftersom solen står lägre under vinterhalvåret blir infallsvinkeln sämre vilket gör att energiproduktionen naturligt blir något mindre, men vill man att systemet skall generera så mycket som möjligt måste panelerna hållas snöfria.
Vid snötäcken upp till cirka en centimeter kan en del solljus fortfarande tränga igenom och träffa solcellerna. Om panelerna monterats i rätt vinkel glider dessutom tjockare snölager gärna av, särskilt i töväder. Vi rekommenderar därför inte att man tar sig upp på taket med den fallrisk det innebär för att själv få bort snön.
Om bygglov behövs eller inte beror i huvudsak på i vilken kommun du bor i, hur stort systemet är och hur systemet monteras på huset. Normalt krävs inte bygglov så länge solcellsmodulerna placeras direkt på taket och i samma lutning. Många kommuner går efter följande principer:
• Normalt behövs inte bygglov när solcellerna ligger tätt mot taket på en- och tvåbostadshus.
• Om du däremot sätter solcellerna på en ställning som vinklas upp från taket så krävs det bygglov.
• Solceller på kulturhistoriskt viktiga byggnader kräver bygglov.
Kontakta oss hjälper vi att kolla upp om bygglov krävs för dig.
Optimalt är rena takytor utan skugga riktade mot söder med en lutning runt 35 grader. Med en sydvästlig eller sydostlig riktning tappar man cirka 6 procent av den årliga produktionen och en lutning på 35 grader ± 10 grader ger cirka 2 procent lägre produktion. Således kan en installation av solceller vara lönsam även om de optimala förhållandena inte uppfylls. Kontakta oss gärna för en gratis konsultation!
Stockholm Stad och Göteborg Energi har skapat solkartor för att undersöka hur solinstrålningen är på enskilda hustak i städerna. Följ länkarna nedan.

Med de ”smarta solceller” som vi installerar kan solcellerna placeras i olika riktningar och lutningar oberoende av varandra. Detta går inte i en traditionell anläggning. Med ”smarta solceller” blir anläggningen också mindre känslig för skuggor vilket gör att solcellerna kan placeras tätare mot skuggande objekt, såsom skorstenar och annat. Detta gör att det på de flesta tak går att hitta en bra yta att installera på.

Solkarta över Stockholm
Solkarta över Göteborg
Solkarta över Lund

För att säkerställa er trygghet vid köpet av en solcellsanläggning arbetar vi endast med stora och välkända leverantörer med produkter av högsta kvalitet. Skulle något mot all förmodan inte fungera som det ska, så har alla våra produkter långa garantitider. Produktgarantierna på de olika delarna är enligt följande:
• Solceller 10 år
• Optimerare 25 år
• Växelriktare 12 år
• Montagesystem 10 år
Dessutom ingår 25 års 80-procentig effektgaranti på solcellerna och vi lämnar vi 5 års garanti på utfört arbete.
Vi ansluter våra anläggningar på 3-faser.
Elcertifikat är ett stödsystem för att öka utbyggnaden av förnyelsebar energi i samhället. Det fungerar genom att producenter av förnyelsebar energi tilldelas elcertifikat, medan producenter av icke-förnyelsebar energi måste köpa elcertifikat för att täcka upp för sin produktion av ”oren el”. På så vis uppstår en marknad där priset på elcertifikaten varierar med utbud och efterfrågan. I regel brukar priset ligga runt 10 öre/kWh. Elcertifikaten kan erhållas i 15 från driftsättning.
I en vanlig solcellsanläggning kan elcertifikat bara erhållas för den överskottsel som matas ut på elnätet, eftersom det endast är den elen som passerar husets elmätare och blir registrerad. Vi har därför utvecklat en egen mätare som rapporterar in all data från solcellsanläggningen till oss och vi kan därför ge er elcertifikat på hela produktionen. Vi sköter dessutom försäljningen av elcertifikaten åt er så att det enda ni som kund märker är att det en gång om året kommer in extra pengar på ert konto. Detta kan vi alltså inkludera i våra solcellspaket och ger er alltså ca 10 öre/kWh extra för all el er anläggning producerar.
Solceller är känsliga mot skuggor eftersom solceller i en traditionell anläggning är seriekopplade. Där begränsar alltid den svagaste länken alla andra solceller i den slingan. För att undvika denna känslighet använder vi så kallade ”smarta solceller” i merparten av våra installationer där enheterna är parallellkopplade och på så vis inte begränsar varandra. Om du har skugga på taket kan du alltså fortfarande få en bra produktion med ett väl dimensionerad anläggning.
Solfångare omvandlar solens energi till varmvatten medan solceller omvandlar energin till el. Vi på SVEA Solar har valt att inrikta oss endast på solceller. En stor fördel med solceller är att den kan kombineras med andra energikällor, såsom bergvärme. Liknande lösningar är svårare med solfångare.
Regeringen har avsatt medel för stöd av utbyggnad av solceller. Stödet gäller maximalt 30% av investeringskostnaden för företag och 20% för privatpersoner. Stödet gäller så länge de avsatta pengarna räcker. Det finns redan en lång kö med ansökningar och därför kan man inte räkna med att kunna få stöd under 2017, beroende på i vilket län man bor i. Förutsättningar för stödet är följande:

  • Stödet gäller alla typer av elnätsanslutna solcellssystem
  • Stödet gäller maximalt 30% av installationen (både material och arbete) för företag
  • Stödet gäller maximalt 20% av installationen (både material och arbete) för privatpersoner
  • Högst 1,2 miljoner kronor utbetalas per system och byggnad
  • Stödet kan ej kombineras med andra stöd, såsom ROT-avdrag

Den del av installationskostnaden som utgörs av arbetskostnader är avdragsgillt på ROT-avdrag som är en skattereduktion för halva arbetskostnaden upp till maximalt 50 000 kronor per person och år.

Regeringen har på senare år gjort utredningar angående hur stöd kan riktas för att öka andelen egenelproducenter i Sverige. En central fråga i denna diskussion har varit hur den del av den egenproducerade elen som matas ut på nätet, som alltså inte används i det egna hushållet, ska hanteras. Frågan om “nettodebitering”, dvs. att inmatad el kvittas mot köpt el, har fått tummen ned i dessa utredningar. Istället har en skattereduktion på 60 öre per kilowattimma börjat gälla för mikroproducenter från och med 1:a januari 2015. Stödet gäller för maximalt 30 000 kWh/år.

Till utseendet är det ganska enkelt att skilja på dessa olika typer av paneler då polykrstallina solceller ofta är blåspräckliga medan monokristallina generellt är enhetligt svarta. Skillnaden rent tekniskt består i att den polykristallina solcellen består av flera kristaller medan den monokristallina består av endast en kristall. Tillverkningen av monokristallina är något mer avancerad och priset för dessa paneler är därför vanligtvis något högre. Det högre priset kompenseras dock generellt av en högre effektivitet gentemot de polykristallina panelerna.
Hur mycket el man får ut från systemet beror på en rad olika omständigheter och därför kan ett klart och tydligt svar sällan ges. Generellt omvandlas mellan 17-20 % av den inkommande solenergin till el. Vanligtvis anges hur mycket el, alltså antal kilowattimmar, som produceras per installerad kW. Detta tal brukar ligga mellan 800 – 1100 kWh/kW, framförallt beroende på den årliga solinstrålningen samt riktning och lutning på panelerna. Faktorer som påverkar den årliga produktionen är följande:

  • Solinstrålningen. Den genomsnittliga solinstrålningen i Sverige uppskattas till 1060 kWh/m² per år. SMHI har producerat solinstrålningskartor där man kan få en bild av hur förhållandena ser ut där man själv bor.
  • Riktning på panelerna. Optimalt är att systemet monteras riktat mot söder.
  • Lutning på panelerna. Den optimala lutningen på panelerna varierar något med årstiderna och hur högt solen då står på himlen. I Sverige rekommenderas en vinkel mellan 35-50 grader under sommarhalvåret då panelerna genererar som mest el.
  • Skuggning. Skuggor från omgivande objekt begränsar systemens effekt.
  • Temperatur . Solcellerna har högre effekt vid lägre temperaturer. Detta är en anledning till varför solceller är så pass effektiva i Sverige, trots vår nordliga läge, eftersom panelerna inte blir lika varma som de blir på sydligare breddgrader där temperaturen är högre.
  • Snötäckning. Då panelerna är snötäckta producerar de ingen el. Detta kan dra ner den årliga produktionen något, men med en bra lutning på panelerna glider snön av självmant. Förlusten som snötäckta paneler innebär under vintern är inte så stor som man kan tro, eftersom antalet soltimmar är få och solen står lågt på himlen.
  • Nedsmutsning. Då panelerna täcks av olika objekt såsom löv, pollen, luftföroreningar osv. minskar deras effektivitet. I Sverige har vi dock så pass ren luft att detta faktum är ett mindre problem och regn och snösmältning ger naturlig rengöring.

Förenklat kan följande formel användas för att beräkna produktionen:
Installerad effekt (kW) * Antal standardsoltimmar / år (kWh/m²) * Effekt beroende på läge och orientering (%) * Effektförlust i kablar och växelriktare (%) = Årlig produktion

Exempelberäkning: Ett system på 10kW med installerad effekt 1000kWh/m² i solinstrålning, 90% effekt beroende på läge och orientering och 3% effektförlust i kablar och växelriktare. 10kW * 1000kWh/m² * 0,9 * 0,97 = 8730 kWh/år

Hur mycket pengar man kan spara genom solcellerna är beroende av priset på el samt hur mycket el systemet producerar, enligt föregående fråga. I dagsläget är det inte lika lönsamt att mata ut el på nätet som att använda elen själv. Vid användning av elen själv är beräkningen enkel, då förbrukad el kan multipliceras med priset per kilowattimme.

Räkneexempel:
Ett 3000 W system med produktion på 1000 kWh/kW ger en produktion på 3 x 1000 = 3000 kWh. Med ett elpris på 1,2 kronor per kilowattimme motsvarar detta en besparing på 3000 x 1,2 = 3600 kronor.

Om elen inte används utan matas ut på elnätet blir räkningen något mer komplicerad. I dagsläget är nätägaren skyldig att köpa den el som matas ut till Norpools spotpris, vilket varierar något beroende på utbud och efterfråga, men brukar ligga runt 0,30 till 0,40 kronor per kilowattimme. Utöver detta är man som producent av förnyelsebar energi berättigad att ansöka om samt sälja elcertifikat och kan dessutom tillgodoräkna sig en skattereduktion på 60 öre per kWh. Elcertifikat ansöks om hos Energimyndigheten och beroende på det varierande priset ger detta ytterligare cirka 0,10 kronor per inmatad kilowattimme.

De system som vi säljer här på SVEA Solar ansluter vi till elnätet. För dig som privatkonsument gör detta att den el som inte används automatiskt matas ut på elnätet och kan på så vis konsumeras av t.ex dina grannar. Innan elen matas ut på elnätet passerar den elmätaren i ditt hus som mäter av hur mycket du matar ut på nätet. Om din elmätare inte klarar av att mäta utgående el så är nätägaren skyldig att byta denna utan kostnad i samband med din installation av solcellerna. Den el som uppmätts passera ut på nätet säljs sedan ut till ditt elhandelsbolag. För att få sälja elen måste du dock konsumera mer el totalt sett under ett år än vad du säljer ut på nätet.

Det företag som är nätägare är idag skyldigt att ta emot elen som matas ut men har dock ingen skyldighet att betala för den. Därför är det viktigt att du väljer ett elhandelsföretag som ger skäligt betalt för din överskottsel. Prata med oss så kan vi ge tips på företag som har bra villkor. Vanligtvis betalar elhandelsföretagen runt Nordpools spot-pris för din överskottsel. Spot-priset är det pris som elföretag handlar el av varandra för och det bestäms således av utbud och efterfrågan, men brukar ligga runt 0,3 till 0,4 kronor per kilowattimme. Vissa företag betalar dock bättre och det går att få över 1 krona per kilowattimma om man väljer ett elhandelsbolag som betalar bra. Fråga oss så berättar vi mer.

Utöver att få betalt av elbolaget som ni väljer att sälja elen till får ni även som mikroproducent en skattereduktion på 60 öre samt elcertifikat på cirka 10 öre (om en elcertifikatsmätare inkluderas i er anläggning). Dessutom betalar er nätägare ut så kallad “nätnytta” på cirka 5 öre per kWh för överskottselen.

I samband med din installation av solcellerna är din nätägare skyldig att utan kostnad byta din elmätare till en som kan mäta el i båda riktningar. Precis som ditt elhandlesbolag läser av elmätaren för att veta hur mycket el du har köpt så läser bolaget även av hur mycket el du har matat ut. Denna el köper de av dig enligt abonnemangets villkor och uppgifter om hur mycket som du matat ut på nätet kommer alltså att finnas på era fakturor från elbolaget.

För att veta hur mycket el som ditt system totalt sett genererar, alltså inte bara den du matar in på elnätet utan även den du använder själv i hushållet, så läser du enkelt av din växelriktare, alternativt genom din dator/mobil/surfplatta.

Då produktionen av el genom ett solcellssystem varierar med hur solen strålar är produktionen varierande likaså. Därför bör ett solcellssystem betraktas som ett komplement till din befintliga energiförsörjning. Vill man bli helt självförsörjande på solel behöver det installeras batterier till systemet för att på så vis kunna lagra elen till de stunder då solen inte skiner. Vi på SVEA Solar säljer för nuvarande inte batteripaket till våra system, då ekonomin i dessa batterier inte är fördelaktig med dagens priser på batterier.

Storleken på solcellspaketen anges vanligtvis i den maximala spänning som systemet kan generera vid ett givet tillfälle. Med andra ord, köper man ett 3 000W system så kan man som mest få ut 3 000W vid ett givet tillfälle. Ett sådant system på 3 000W genererar cirka 3 000 kWh per år, beroende på var i landet det sätts upp. Se solkartan för en uppfattning om dina förutsättningar. Hur stort system som passar för dig beror alltså dels på hur mycket el du förbrukar men även hur förutsättningarna ser ut där du tänkt att sätta upp systemet. Då solcellerna vanligtvis kan ta tillvarata mellan 14-17 % av solenergin som strålar in krävs det en yta cirka 7 ggr. så stor som det angivna kilowatt-talet på systemet (1 / 7 = 0,14). För ett system på 3 000W krävs alltså en yta på cirka 21 m² (3 x 7 = 21).

För ett system på 3 000 W bör hushållet konsumera minst 5 000 kWh per år. Då solcellerna kräver så pass mycket yta per producerad kilowatt så dimensioneras systemen vanligtvis efter de förutsättningar som finns gällande takyta. Prata med oss så hjälper vi till att hitta rätt lösning för dig!

För större system så måste även säkringsnivån tas hänsyn till vid dimensioneringen av anläggningen. Inte sällan så har större fastigheter en tillgänglig takyta som ger möjlighet till en större anläggning än vad som kan kopplas in på den aktuella säkringsnivån. Beräkning på hur stort system som kan anslutas på en viss säkringsnivå kan fås genom följande formel: Säkringsnivå * 230V * 3 = Högsta möjlig uteffekt i systemet. Till exempel, på en säkringsnivå på 63A gäller 63 * 230 * 3 = 43,5kW.

Vid dimensionering skall hänsyn även tas till hur stor konsumtionen är på det aktuella elabonnemanget. Om en för stor anläggning installeras i förhållande till konsumtionen så riskerar man att inte klassas som mikroproducent och därav inte kunna tillgodoräkna sig skattereduktionen på 60 öre/kWh på överskottselen.

Vi hjälper gärna till och svarar på dina frågor gällande solenergi. Fyll i nedanstående formulär så kontaktar vi dig så snart vi kan, eller ring oss på nummer
+46 739 52 79 01