Mörka moln över solpaneler

Den nya skatten på solel skickar drömmarna om en fossilfri uppvärmning i papperskorgen för många fastighetsjättar. Di har talat med en bransch som kokar av ilska. ”Tvärfel”, säger Christian Hermelin som är vd för Fabege. Published by: DI.se

Solpaneler har blivit en allt vanligare syn i villaförorterna. Många företag har samtidigt hoppats på solen som en väg mot en högre grad av hållbarhet och egenförsörjning och totalt ökade effekten från solel med 60 procent i fjol.

Men sedan den 1 juli gäller nya regler för energibeskattning. Ett av de bolag som nu kommer att börja betala skatt på sin solel är Vasakronan med en installerad effekt på cirka 3 000 kW i sina 30 anläggningar. Ytterligare 20 anläggningar projekteras i olika faser, men framtiden för många av dem är nu osäker.

”Vi gör lite halvhalt nu och tittar på vad det innebär”, säger Fredrik Wirdenius som är vd för AP-fondsägda Vasakronan.

”Några kanske vi inte kan stoppa, medan andra får vi göra en utvärdering om vi ska gå vidare eller inte”, fortsätter han.

Det är ett trist besked för många kunder, konstaterar han.

”Vi har verkligen satsat på solenergi och involverat många av våra hyresgäster och kunder i det arbetet. Det är många som kommer att bli besvikna”, säger Fredrik Wirdenius som kallar den nya lagen för ”ett steg bakåt”.

Fastighetsbolaget Fabege har solel i mer än hälften av alla projekt, enligt vd:n Christian Hermelin.

”Utvecklingen både hos oss och i samhället i stort skulle gå snabbare om inte skatten hade införts”, säger han.

”Vi tycker att det är tvärfel att man ska beskatta en fossilfri energikälla”, säger han vidare.

Att lagändringen kommer att hämma investeringarna i solel bekräftas av en lång rad branschföreträdare som Di har varit i kontakt med.

Erik Martinson som är vd på solcellsproducenten Svea Solar, kallar lagändringen för ”historiskt idiotisk” och spår mer än en halvering av tillväxttakten framöver.

”Nu har vi många kunder som lägger sig på 250 kW. Det är ingen slump för skatten tas ut från 255. Så är det i hela branschen”, säger han.

”Stora drakar i fastighetsbranschen hade intentioner att bygga solpaneler på hela sina fastighetsbestånd. Nu kan de bara sätta solceller på ett par av sina fastigheter.”

För fastighetsbolaget Kungsleden finns solpanelerna i dag mest på ritbordet. Skatten får nu vd:n Biljana Pehrsson att gå igenom kalkylerna en extra gång.

”Vi har gått igenom vårt bestånd för att se var vi kan investera i solceller för att försörja våra fastigheter. Med en sådan här skatt blir det dyrare”, säger hon.

En konsekvens av den nya lagen är att livsmedelskoncernen Axfood bromsar sin planerade solcellsexpansion. Företaget har i dag paneler på ett par butiker och på en större lagerbyggnad i Göteborg.

”Lagändringen bromsar upp hela satsningen. Om vi fortsätter att bygga anläggningar kommer vi snabbt över gränsen och då kan det finnas andra investeringar – även miljöinvesteringar – som är bättre att göra”, säger Axfoods miljöchef Åsa Domeij som tidigare var riksdagsledamot för Miljöpartiet.

Marknadsledaren Ica har solpaneler på totalt fem butiker. Att växa inom egenproducerad solel passar livsmedelsjättens hållbarhetsambitioner.

”Vi ska vara klimatneutrala till 2020. Solel är en av de saker som vi tittar på”, säger hållbarhetschef Kerstin Lindvall.

Men den nya lagen behandlar inte de båda konkurrenterna rättvist, enligt Åsa Domeji. Orsaken är att varje Ica-butik är ett organisationsnummer, medan Axfood-koncernen samlar alla Willysbutiker i ett bolag.

”Det innebär att Ica kan investera i hur mycket solel som helst utan att riskera skatt, medan vi snabbt kommer över effekttaket”, säger Åsa Domeij.